Öppna föredrag
Alla vårens föredrag kommer att ges på plats i Universitetshuset Sal IV och via Zoom, ange i din anmälan på vilket sätt du önskar delta.
Du som deltar via zoom kommer att få ett mejl med zoom-länk någon dag innan föredraget.
Föredragen är kostnadsfria och äger rum kl 14-16
Anmäl om du vill delta:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 64 45
16 februari kl. 14-16
En intervjustudie om hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplevt Covid-19-pandemin - Effekter på föräldraskapet och påverkansfaktorer
Tommie Forslund, filosofie doktor, psykolog, SUF Kunskapscentrum, Nära vård och hälsa, Region Uppsala.
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras barn är sårbara familjer som kan vara känsliga för omvälvande händelser och som oftare än andra behöver stöd. Deras liv påverkades av Covid-19-pandemin. I sitt föredrag berättar Tommie om vad han och hans medforskare, Stina Fernqvist och Helena Tegler, Centrum för Socialt Arbete (CESAR), kom framtill i sin studie om de effekter som föräldrar med (lindrig) IF upplevde Covid 19 medförde dem, deras föräldraskap och för deras barn.
Forskarna kom fram till att Covid 19 hade betydande effekter för familjerna t.ex. genom ökade krav i föräldraskapet och minskade resurser för coping som resulterade i ansträngda förälder-barn interaktioner och relationer. Viktiga faktorer som påverkade var t.ex. att det inte fanns anpassad information om pandemin, minskat professionellt och informellt stöd, samt att det förekom skolrelaterade förändringar så som hemundervisning. Resultaten pekar på vikten av att uppmärksamma konsekvenser av kriser och att det finns ett behov av kontinuerligt föräldrastöd för föräldrar med IF.
24 mars kl. 14-16
Uppfyller personlig assistans genom den statliga assistansersättningen funktionshindrades rättigheter enligt LSS och FN:s funktionshinderkonvention?
Helene Wernöe von Granitz, medicine doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet.
Personlig assistans anges som en rättighet i FN:s funktionshinderkonvention och är en insats i LSS, lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Lagens övergripande politiska mål är att främja goda levnadsvillkor, jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Förvaltningen av personlig assistans delas mellan kommunen och Försäkringskassan genom assistansersättning. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur den statliga styrningen av assistansersättning har förverkligat LSS policymål.
Resultatet visar en diskrepans mellan rapporterat och förväntat utfall av personlig assistans i förhållande till LSS rational och policymål. De övergripande resultaten visar en utveckling mot en medikaliserad styrning av assistansersättningen och en utveckling av personlig assistans för medicinska tillstånd. Avhandlingens studier påvisar en ökad risk för social utslagning över tid genom mindre personlig assistans för ett aktivt liv, särskilt för kvinnor, äldre personer och för den tredje personkretsen i LSS. Resultatet visar också att den statliga styrningen av assistansersättningen är en bidragande orsak till den här utvecklingen. Styrningen har påverkats av en mängd olika faktorer såsom rättspraxis, ändrade politiska prioriteringar och samverkansformer samt ändrad tillsyn och marknadisering av personlig assistans. I avhandlingen framkommer motstridigheter att styra LSS via socialförsäkringens styrmodell, vilket ytterligare har bidragit till medikaliseringen av personlig assistans.
25 april kl. 14-16
Sväljsvårigheter vid lungsjukdomar - Förekomst och riskfaktorer vid KOL och Covid-19
Margareta Gonzalez Lind, medicine doktor Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Specialistlogoped, Gävle sjukhus.
I sitt föredrag kommer Margareta att berätta om sin forskning, som handlar om hur förmågan att äta och dricka, svälja saliv och mediciner, kan påverkas när andning och lungfunktion är påverkade.
Sväljsvårigheter, dysfagi, är ett vanligt, ibland farligt och ofta förbisett tillstånd som drabbar en stor mängd människor av olika anledningar. Sväljsvårigheter kan orsaka allvarliga komplikationer som exempelvis närings- och vätskebrist, ofrivillig viktnedgång, hosta och felsväljningar och ibland till och med för tidig död. Det är därför det är viktigt att vi lär oss om detta och att den som har besvär får hjälp.
Sväljning är en aktivitet som vi oftast tar för given och som vi utför 500 - 700 gånger under en dag. Föredraget kommer dels att handla om hur det går till när vi sväljer och hur precis koordinationen mellan andning och sväljning är. Margareta kommer att berätta om sitt avhandlingsarbete. Det bestod av tre forskningsstudier där man testade sväljfunktionen hos personer med KOL i både stabil och akut sjukdomsfas samt en forskningsstudie om sväljfunktionen hos personer som varit svårt sjuka i Covid-19 (första vågen) och vårdats i respirator. Margareta är kliniskt verksam som specialistlogoped på Gävle sjukhus där hon bedömer och behandlar barn och vuxna med ät- och sväljsvårigheter. Hon kommer att komplettera informationen om sin forskning med kliniskt relevanta erfarenheter.
9 maj kl. 14-16
Lika politiska möjligheter för personer med olika intellektuell förmåga
Mera information om föredraget senare under våren
Johan Wejryd, filosofie doktor, Statsvetenskapliga institutionen, Postdoc. vid Institutet för bostad- och urbanforskning, Uppsala universitet.
Jonas Hultin Rosenberg, filosofie doktor, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Alla föredrag ges både på plats och via Zoom
Välkomna att delta!
Obligatorisk föranmälan via e-post cff@cff.uu.se eller telefon 018-471 64 45
Frågor besvaras via cff@cff.uu.se eller 018-471 64 45
Platsen för föredragen är Universitetshuset Sal IV , Biskopsgatan 3 Uppsala
Rullstolsentré finns från adress Övre Slottsgatan 7D
En zoom-länk till respektive digitala föredrag kommer att skickas ut till de som har anmält sig till föredragen dagen innan via e-post.
Mer information: www.cff.uu.se/CFF_foredrag/