Öppna föredrag
Öppna föredragen ges på plats i Universitetshuset Sal IV och via Zoom, ange i din anmälan på vilket sätt du önskar delta.
Du som deltar via zoom kommer att få ett mejl med zoom-länk någon dag innan föredraget.
Föredragen är kostnadsfria och äger rum kl 14-16
Anmäl om du vill delta:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 64 45
2023 Höstens öppna föredrag
19 september kl. 14-16 Universitetshuset Sal IV och via Zoom
”Osnygga obildbara sinnesslöa”.
Vardagsliv och kategorisering på Vipeholms sjukhus 1935–63
Kristina Engwall Docent, Lektor vid Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet
Vipeholms sjukhus var Sveriges största institution för barn, kvinnor och män som ansågs vara ”obildbara sinnesslöa” med stora omvårdnadsbehov. Till Vipeholm skickades personer som tillskrevs diagnosen ”idioti” i kombination med ”svårskötthet” från hela Sverige.
Vipeholm är omskrivet i nutid på grund av det omfattande kariesexperiment som utfördes utan samtycke, de höga dödstalen 1941-43, de hjärnor som utan samtycke skickades för obduktion och den gemensamma graven för avlidna. Det är lätt att förfasas. Utan att förringa det låga människovärde som de intagna tillskrevs och den kränkande behandling de kunde utsättas för krävs också kunskap om hur ”sinnesslövård” bedrevs i allmänhet – på vilka sätt var Vipeholm unikt?
Sjukhuschefen Hugo Fröderberg skapade sitt eget kategoriseringssystem med grupperna 0-6 inom kategorin ”obildbara sinnesslöa”. Enbart de högre grupperna tillskrevs möjligheter till utveckling. Det stora hoppet sattes till sysselsättningsterapin. Med åren kunde allt fler sysselsättas, men en stor andel fick anteckningen ”kan ej sysselsättas” i sin journal. Likaså fanns en lekskola på barnavdelningen, men bara ett fåtal barn deltog i verksamheten. Bristen på aktiviteter och stimulans i kombination med oro, självskadebeteende och ångest samt många personer på liten yta resulterade i en miljö som skapade irritation, oro och våldsamhet.
I föredraget diskuterar jag Fröderbergs kategorisering av de intagna och hur det påverkade verksamheten och vardagslivet på Vipeholm.
19 oktober kl. 14-16 Ges endast via Zoom
Tre studier om tidig utveckling av autism: Från hur spädbarn svarar på kommunikativa signaler till hur små barn använder språk
Maja Rudling postdoktor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
När vi kommunicerar med andra använder vi en rad olika förmågor för att underlätta själva kommunikationsöverföringen - till exempel att reagera på andras kommunikativa signaler, skapa ögonkontakt, och att anpassa sitt språk efter den aktuella sociala situationen. Annorlunda användning av denna typ av kommunikationsunderlättande förmågor har föreslagits vara en del av utvecklingen av autism. Jag kommer presentera tre studier som handlar om olika aspekter av kommunikationsunderlättande förmågor i relation till autism, ge en inblick i hur komplex små barns sociala värld är, och prata om hur vi kan behöva se bortom den sociala förmågan om vi ska förstå hur tidig autism utvecklas.
6 november kl. 14-16 Universitetshuset Sal IV och via Zoom
Vitalis - en långtidsuppföljning av interventioner med syfte att stödja långtidssjuka personer tillbaka till arbete/studier. - Resultat på arbetsåtergång, hälsoutfall och kostnadseffektivitet.
Ingrid Anderzen, Docent institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Magnus Helgesson, Forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Mera information kommer senare
7 december kl. 14-16 Universitetshuset Sal IV och via Zoom
Vad är fibromyalgi? Kan kognitiv beteendeterapi hjälpa? Finns biologiska markörer? - En distriktsläkare och doktorands reflektioner.
Bo Karlsson specialist i allmänmedicin och doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Mera information kommer senare