Föredrag under hösten 2014
10 september kl 14–16
Helena Lindstedt, Gunnel Janeslätt, Päivi Adolfsson
Omgivningens hjälp eller stjälp?
Åhörarkopior från föredraget Rapporten
1 oktober kl 14–16
Ieva Reine
Rätt stöd som assistansberättigad?
Hur ser behoven ut? Täcker ersättningen de behov som finns och hur påverkas assistansberättigades tillvaro av ersättningen?
Föredraget tar upp resultaten från en totalundersökning bland assistansberättigade.
Cirka 16000 personer i Sverige får personlig assistans och de flesta behöver hjälp med måltider, påklädning eller göra sig rena och fina. En fjärdedel får assistans med livsuppehållande åtgärder, men åtta av tio kan utöva olika fritidintressen. Vilka dessa aktiviteter är, hur vanligt förekommande är dubbelassistans, dvs. när man får assistans av flera assistenter samtidigt och är den som får störst antal assistanstimmar nöjdast får du veta under föredraget … utifrån en unik och omfattande kartläggning om assistansersättning och dess brukare i Sverige.
Åhörarkopior från Ieva Reines föredrag
22 oktober kl 14–16
Lars Garpenhag
Hanteringen av psykiskt sjuka brottslingar i det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Sverige.
Hur man i domstolar och på sinnessjukhus undersökte, kategoriserade och vårdade psykiskt sjuka brottslingar, i en tid då rättspsykiatrin började få fastare former.
Tanken att personer drabbade av psykisk sjukdom inte kan anses ansvariga eller straffbara för brott på samma sätt som andra människor har en lång historia, men har tagit sig olika uttryck i olika tider och samhällen. Föredraget handlar om hur det såg ut i Sverige under en specifik period, nämligen under 1800-talets andra hälft och det tidiga 1900-talet. Strax efter 1800-talets mitt lades de sista bitarna av ett rättsligt ramverk på plats, som ända fram till 1930-talets början kom att bestämma de övergripande formerna för hur myndigheter, domstolar och läkare skulle hantera detta problem. Perioden präglades samtidigt av stora förändringar inte bara i samhället i stort, utan också mer specifikt i omhändertagandet av psykiskt sjuka. Inte minst var det nu som en rättspsykiatri av mer modernt snitt började etableras. I föredraget fokuseras en aspekt av den moderna rättspsykiatrins historia; nämligen hur människor i praktiken undersöktes och kategoriserades, samt vilken betydelse som juridiska och medicinska kategorier hade i vården av personer som gått fria från straff på grund av sitt psykiska tillstånd.
11 december kl 14–16
Kitty Lassinantti
Vuxna kvinnors erfarenheter av att leva med diagnosen ADHD - identitetskapande, motstånd och anpassning
Kitty Lassinantti är doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet och arbetar vid Mälardalens högskola som vikarierande lektor. Hennes avhandlingsprojekt är en kvalitativ studie av vuxna kvinnors erfarenheter av att få och leva med diagnosen ADHD. Utifrån en syn på diagnoser som förhandlad ordning beskrivs hur kvinnorna i det dagliga livet förhandlar diagnosens betydelse för den egna identiteten. Kvinnornas identitetsskapande självnarrativ studeras i avhandlingen som anpassning men också motstånd mot biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser. Genom att i analysen lyfta fram hur biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser sammanvävs med maktordningar som rör kön, ålder och funktionalitet syftar avhandlingen också till att belysa hur ADHD konstrueras som en könad diagnos och ett könat funktionshinder, och hur identitetsskapande i relation till diagnosen ADHD kan förstås som en könad erfarenhet.
Åhörarkopior från Kittys föredrag
Alla föredrag äger rum i föreläsningssalen i Museum Gustavianum, Akademigatan 3.
Anmäl om du vill deltaga:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 6445
Föredragen är kostnadsfria.
Föredragen är kostnadsfria.