BARN MED DIAGNOSER. MÖDRARS OCH SKOLORS STRATEGIER I STOCKHOLM.
3 februari kl 14-16
Föreläsare: Emma Laurin, filosofie doktor och lektor i utbildningssociologi vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt i antal under 2000-talet. De allt vanligare men alltjämt kontroversiella diagnoserna är inte bara av betydelse för de diagnostiserade själva utan hanteras och debatteras i många delar av samhället. Inte minst har de kommit att spela roll i familjen och i skolan. Under föredraget berättar Emma Laurin om en studie av mödrars utbildningsstrategier för sina barn, bland mödrar till barn med autism och ADHD. Studien ingår i Laurins avhandling Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm (2021). Mödrarna i studien erfor att de, som mödrar, bar ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång. De hamnade ofta i en strid med sina barns skolor om hur barnen borde förstås, ansvar, resurser och skuld. I denna strid var barnens diagnoser men också mödrarnas sociala, kulturella och ekonomiska kapital av central betydelse.
Föredraget kommer att ges digital via zoom.
SEROTONIN, DOPAMIN OCH SOCIAL ÅNGEST
6 april klockan 14-16
Serotonin, dopamin och social ångest. Vilken roll spelar serotonin och dopamin vid social ångest? Hur används de vid behandling av social ångest och hur stor roll spelar förväntanseffekter för framgångsrik farmakologisk behandling?
Föreläsare: Olof Hjort, filosofie doktor och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
Föredraget ges digitalt via zoom.
I MÖTET MED SÅRBARHETEN: Om vardagsinteraktioner mellan boende och personal vid bostad med särskild service
25 april
Termen ”sårbarhet” är knepig att förstå sig på. Ibland ter den sig enkel och konkret att handskas med. Dess allmänna och igenkännbara innebörd kan tyckas applicerbar på både den ena, den andra och det tredje. Andra gånger uppfattas termen som mer komplex och abstrakt till sitt väsen med djupgående filosofiska och existentiella undertoner. Inte helt ovanligt är heller att termen väcker någon grad av avsmak eller uppfattas som någonting icke-åtråvärt. Att dess mer personbundna innebörd – betydelsen av att vara eller att uppfattas som sårbar – betraktas i det närmaste som ett skällsord. I detta avseende kan sårbarheten ses som en starkt normativ term men också som en uppenbart politisk sådan. Detta eftersom vårt samhälle, det svenska välfärdssamhället, har en uttryckt målsättning om att söka hjälpa, stötta, ta hand om och beskydda dem bland oss som vi anser vara mest sårbara och därmed till synes särskilt utsatta för risk att fara illa. Syftet med mitt avhandlingsprojekt var att ge mig i kast med denna ”knepighet” i strävan efter att utveckla vår sociologiska förståelse för hur sårbarhet kommer till uttryck och hanteras i social interaktion. Projektet genomfördes med utgångspunkt i det vardagliga stöd-, service- och omsorgsarbete som utspelar sig mellan boende och personal vid bostäder med särskild service. I detta föredrag kommer jag att berätta om denna forskning och lyfta några av de praktiknära och socialpolitiska frågor som kommit att aktualiseras genom densamma.
Syftet med mitt avhandlingsprojekt var att utveckla vår sociologiska förståelse för hur sårbarhet kommer till uttryck och hanteras i social interaktion. Projektet genomfördes med utgångspunkt i det vardagliga stöd-, service- och omsorgsarbete som utspelar sig mellan boende och personal vid bostäder med särskild service. I detta föredrag kommer jag att berätta om denna forskning och lyfta några av de praktiknära och socialpolitiska frågor som kommit att aktualiseras genom densamma.
Termen ”sårbarhet” är knepig att förstå sig på. Ibland ter den sig enkel och konkret att handskas med. Dess allmänna och igenkännbara innebörd kan tyckas applicerbar på både den ena, den andra och det tredje. Andra gånger uppfattas termen som mer komplex och abstrakt till sitt väsen med djupgående filosofiska och existentiella undertoner. Inte helt ovanligt är heller att termen väcker någon grad av avsmak eller uppfattas som någonting icke-åtråvärt. Att dess mer personbundna innebörd – betydelsen av att vara eller att uppfattas som sårbar – betraktas i det närmaste som ett skällsord. I detta avseende kan sårbarheten ses som en starkt normativ term men också som en uppenbart politisk sådan. Detta eftersom vårt samhälle, det svenska välfärdssamhället, har en uttryckt målsättning om att söka hjälpa, stötta, ta hand om och beskydda dem bland oss som vi anser vara mest sårbara och därmed till synes särskilt utsatta för risk att fara illa.
Föreläsare: Richard Gäddman Johansson, postdoktor i sociologi med inriktning mot arbetsliv och social välfärd, Akademin för hälsa, vård och välfärd, avdelningen för sociologi, Mälardalens universitet
DUAL-TASK-TESTNING FÖR TIDIG UPPTÄCK AV DEMENSSJUKDOM
10 maj 14-16
Föreläsare: Hanna Bozkurt Åhman medicine doktor, legitimerad fysioterapeut, FoU Regional utvecklingsledare Region Uppsala
Förmågan att utföra två uppgifter samtidigt, dual-tasking, har visat sig vara nedsatt vid demenssjukdom och vid lindrigare former av kognitiv nedsättning. Dual-task-testning har därför föreslagits ha potential att utvecklas till ett användbart verktyg vid minnesutredningar. I Hanna Bozkurt Åhmans avhandlingsarbete undersöks en typ av dual-task-test och möjligheterna att med testresultaten upptäcka demenssjukdom i ett tidigt skede.
Bristande känsloreglering och ätstörningar
15 september kl 14-16 i Universitetshuset Sal IV och via Zoom
Föreläsare: Martina Isaksson, fil. dr, vid Institutionen för Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet Leg. Psykolog vid affektiva enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Region Uppsala
En undersökning av över- och underreglering av känslor vid olika typer av ätstörningar, samt en fördjupning av hur överdriven självkontroll vid anorexia kan förstås och behandlas
I sitt föredrag kommer Martina att berätta om sin forskning som handlar om olika sätt att reglera känslor som förekommer vid olika typer av ätstörningsdiagnoser. Det handlar också om hur vår personlighetsstil påverkar vårt sätt att reglera känslor. Under föredraget kommer särskilt fokus att läggas på en känsloregleringsstil som kännetecknas av överdriven självkontroll och hur denna är mer vanligt förekommande vid anorexia än annan ätstörningsproblematik. Föredraget kommer också att handla om en forskningsstudie där man utvärderat en behandling för personer med anorexia (Radikalt öppen dialektisk beteendeterapi; RO-DBT), som riktar sig specifikt mot överdriven och ohjälpsam självkontroll. Martina är även kliniskt verksam psykolog, och kommer komplettera informationen om sin forskning med kliniskt relevanta erfarenheter
Vardagsvetenskap – ett sätt att förstå sin sjukdom bättre
19 oktober klockan 14-16 i Universitetshuset sal IV och via Zoom
Föreläsare: Sara Riggare, fil. dr, vid Hälsovetenskap och e-hälsa, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Sara Riggare kallar sig patientforskare, vilket innebär att hon aktivt och öppet använder sina egna patienterfarenheter i sin egen forskning. I detta föredrag kommer Sara att berätta om sin doktorsavhandling om “personal science”, ett relativt nytt begrepp som på svenska kan översättas till vardagsvetenskap. Det är ett sätt att strukturerat använda sina egna observationer om sin egen hälsa för att besvara sina egna frågor och funderingar. Sara har själv till exempel använt vardagsvetenskap för att förbättra effekten hon får av sina parkinsonmediciner genom att göra strukturerade observationer och diskutera resultaten med sin neurolog.
I avhandlingen har Sara undersökt om metoderna som används i vardagsvetenskap kan vara användbara för personer med Parkinson. Detta gjorde hon genom att testa själv och även fråga andra personer med Parkinson om deras situation. Den viktigaste slutsatsen från avhandlingen är att vardagsvetenskap kan användas för att bättre förstå sin sjukdom och förbättra sin behandling, både på egen hand och med stöd från vårdpersonal.
Vad är en bra utbildning för barn med autism i förskola och skola?
15 november kl 14-16 - Ges endast via Zoom
Föreläsare: Ingrid I Olsson, fil. dr och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
I sitt föredrag kommer Ingrid att redovisa resultatet av en studie som hon har medverkat i som grundar sig på den ökade forskningen om undervisning av barn med autism. Studien svarar på frågorna: Vilken kunskap ger den uppmärksammade forskningen om autism? Vilken kunskap om autism blir inte uppmärksammad?
I föredraget belyses hur forskningen kan användas för att utveckla mer inkluderande undervisning. Ingrid kommer att berätta om en ny modell: ”the Inclusion Education Model” och hur denna kan användas för att förstå hur forskning kan bidra till ökad inkludering. I föredraget ges exempel på vad forskningen visar, varvat med erfarenheter från förskolor och skolor.