4 Februari
Hur utvecklas talspråk och kommunikativa färdigheter hos barn med hörselnedsättning?
Ulrika Löfkvist, Medicine doktor, universitetslektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Det är många olika faktorer som påverkar talspråksutveckling hos barn som förvärvar eller föds med en hörselnedsättning i tidiga barndomen. Ålder när man upptäcker och diagnosticerar barnets hörselnedsättning tillsammans med åldern när hen får hörapparater och familjen får familjecentrerade insatser har visat sig spela en stor roll för gynnsam utveckling. Typ och grad av språkstimulans i hemmet, hörselmiljö, socioekonomisk bakgrund i familjen och orsaken till ett barns hörselnedsättning är andra kända faktorer som påverkar barnets utveckling.
26 mars
TID – om tidsuppfattning hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med funktionsnedsättning och hur man kan förbättra tidshanteringen i vardagen.
Gunnel Janeslätt, Leg arbetsterapeut och medicine doktor, Centrum för klinisk forskning i Dalarna (CKF); Associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet
Föredraget kommer presentera aktuell kunskap om tidens betydelse för barn, ungdomar, vuxna och äldre med funktionsnedsättning och om vilka konsekvenser det kan få när tidshanteringen brister. Idag finns utvärderade kartläggningsinstrument som kan användas för att identifiera nivå av tidsuppfattning och vägleda när intervention ska designas. Det finns metoder som kan förbättra tidshanteringen i vardagen och därmed vardagsfungerande men hur kan implementering initieras?
20 april
Kommunikationsinsatser för personer med Rett syndrom - Hur kan pekprat, partnerstrategier och ögonstyrd dator underlätta symbolkommunikation och visuell uppmärksamhet?
Helena Wandin, filosofie doktor, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Leg. logoped, Nationellt center för Rett syndrom & närliggande diagnoser
Personer med Rett syndrom behöver omfattande stöd för att kunna delta aktivt i samtal och utveckla sin kommunikation. För ytterst få är tal eller teckenkommunikation möjliga uttryckssätt. Bildsymboler kan ge möjlighet att utveckla och uttrycka språk. Många med Rett syndrom behöver dock alternativa sätt att peka på dessa bildsymboler, exempelvis med hjälp av ögonstyrd dator. I min avhandling undersöktes vilka kommunikationsinsatser som ges av logopeder. Resultatet pekade på ett behov av bedömningsinstrument. Visuell uppmärksamhet är viktigt för att kunna tillägna sig bildsymboler och ett redskap för att bedöma visuell uppmärksamhet utvecklades och prövades. Bland annat detta redskap användes för att utvärdera en insats med syfte att introducera bildsymbolkommunikation till tre personer med Rett syndrom. I föredraget presenteras och diskuteras resultaten.
19 maj
Olika bedömningar av psykisk ohälsa - En studie av läkares och Försäkringskassans kategorisering av personer med psykisk ohälsa.
Maricel Knechtel, filosofie doktor, sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Det är många som vittnar om att personer med psykiatrisk problematik ofta hamnar mellan stolarna och det verkar ibland som att det finns en diskrepans mellan patienternas behov och Försäkringskassans beslut. Under föredraget berättar Maricel om sin forskning där hon tittat närmare på vad förklaringen till detta kan vara.
8 september
Stödpersoner och ställföreträdare för personer med funktionsnedsättningar - Rättsliga frågor i skärningspunkten mellan tre (oförenliga?) intressen: självbestämmande, skydd och hjälp
Therése Fridström Montoya, biträdande universitetslektor och docent i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet
Therése Fridström Montoya kommer beskriva de olika former av ”personstöd” som finns i svensk rätt och vad som skiljer dessa åt vad gäller syften och funktioner men också om de olika intressen som motiverar de olika funktionerna.
7 oktober
Erfarenheter från verksamheten Ung Intro - En stödmodell för unga med aktivitetsersättning att komma i arbete
Kjerstin Larsson, docent, socialmedicinsk forskning, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Per Brodén, Projektledare och case-manager, Ung Intro, Uppsala kommun
Detta föredrag kommer att presentera verksamheten i Ung Intro. Projektet Ung Intro startade 2018 som svar på att aktiviteterna i ”det förstärkta samarbetet” mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte motsvarade målgruppens behov och önskemål. Tanken var att unga med aktivitetsersättning och funktionsnedsättning genom en förrehabiliterande insats skulle bli redo för arbetsträning och arbetsförmågebedömning på Arbetsförmedlingen. Sommaren 2021 implementerades Ung Intro. Målgruppen utökades till att omfatta även deltagare med annan ersättning. Med utgångspunkt från skenbart begripliga termer som redo, arbetsförmåga, förrehabilitering och tilltro till den egna förmågan berättas hur en metod med utgångspunkt från Case management och aktuell forskning växt fram under projektperioden. Under föredraget presenteras även resultaten från en utvärdering som genomförts av Ung Intros arbetssätt och samarbete med andra intressenter samt resultatet av enkäter till deltagarna.
9 november
Kommunikation med stöd av samtalsapparat för barn och unga med svår CP. - Hur kan omgivningen underlätta?
Helena Tegler, logoped, medicine doktor, forskare vid centrum för socialt arbete (CESAR), sociologiska institutionen, Uppsala universitet och forskare vid FOUU, Region Uppsala
Även om vi vet att kommunikation med stöd av samtalsapparat kan bidra med ökad delaktighet både i när- och fjärrkontakt (t.ex. sociala medier och sms) är det en stor utmaning och det finns ett antal hindrande faktorer på vägen. Det kan t.ex. vara samtalsspecifika problem, felaktig eller inaktuell vokabulär, bristande teknisk support eller för lite handledning och träning till både omgivande personer och den person som ska använda samtalsapparaten.
Avhandlingen, som presenteras, är uppdelad i två delar och inkluderar fyra delstudier. I första delen undersöktes hur handledning och träning till omgivningen är utformad. I andra delen undersöktes hur kommunikation med stöd av samtalsapparat organiseras på detaljnivå. Syftet var att i detalj beskriva goda exempel. Hur och vad gör lärare, assistenter och klasskamrater när en icke-talande elev kommunicera med stöd av sin samtalsapparat i helklass? Eller, hur och vad gör professionella med god erfarenhet av att lära ut kommunikation med stöd av samtalapparat?
15 december
Vem gör anspråk på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Förskollärares och specialpedagogers samverkan och arbetsfördelning i arbetet med särskilt stöd i förskolan
Petra Gäreskog, filosofie licentiat, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
Förskolan riktar sig till alla barn oavsett svårigheter. I arbetet med barn i behov av särskilt stöd samverkar förskollärare med specialpedagoger. Det är dock oklart vilken roll specialpedagoger ska ha i detta arbete och de nämns inte i förskolans styrdokument. Förskolan har ingen lagstadgad rätt till stödfunktioner jämförbart med elevhälsan i skolan och det finns likaså inte lagstadgat krav på tillgång till specialpedagogisk kompetens i förskolan. Detta ger upphov till ett flertal frågor som behandlats i Petras licentiatavhandling: hur ser arbetsfördelningen ut mellan yrkesgrupperna, förskollärare och specialpedagoger, när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilken yrkesgrupp gör anspråk på jurisdiktion, det vill säga kontrollerar området, gällande olika aspekter av detta arbete? Hur ser gränsdragningen mellan yrkesgrupperna ut när det gäller ansvar och tolkningsföreträde över hur barns svårigheter ska tolkas och behandlas? Vilken roll har specialpedagogen i förskolan? Under föredraget berättar Petra om sin forskning där hon tittat närmare på dessa frågor.