Föredrag 2017
Den 26 Januari höll Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet föredraget:
Vårt fantastiska hörselsinne
Hörselskador, buller (vår tids stora gissel) och utvecklingen av olika behandlingsmöjligheter såsom cochleaimplantat och andra hörselimplantat
I vårt inneröra finns bara 15 000 sinnesceller kopplade till hörselnerven. De för in ljuden till vår hjärna. Detta hemlighetsfulla organ beläget djupt i benet har förunderliga egenskaper som ger oss hörsel. I denna föreläsning berättas om detta vackra men känsliga organ och hur man under senare år kunnat återställa mycket av dess funktion genom bl.a. Cochleaimplantat. Hur fungerar det? Hur ser utvecklingen ut? Dessutom om andra typer av Hörselimplantat och rehabilitering samt om aktuell forskning kring stamceller och innerörats viktiga hårceller.
Helge Rask-Andersens presentation:
Del 1 Vårt fantastiska hörselsinne
Del 2 Cochleaimplantat
Den 28 februari Helena Wandin, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt leg. logoped, Nationellt center för Rett syndrom, Region Jämtland Härjedalen föredraget:
Kommunikationsstöd för personer med Rett syndrom eller personer med andra omfattande flerfunktiosnedsättningar
Presentation av några kommunikationsinsatser. Hur fungerar de?
Personer med Rett syndrom har svårt att styra motoriken och att kommunicera. Deras kommunikation, utveckling av alternativa kommunikationssätt och deras möjlighet till inlärning blir beroende av hur personer i omgivningen agerar. I föredraget presenteras några partnerstrategier som har stöd i forskningen; att ha en responsiv kommunikationsstil och att ge tillgång till kommunikationshjälpmedel. Aided language modeling är en strategi där samspelspartnern själv använder kommunikationshjälpmedel som stöd till talet. I föredraget beskrivs hur aided language modeling använts tillsammans med personer med Rett syndrom.
Publiken inbjuds till diskussion om hur dessa strategier används, eller skulle kunna användas, för fler grupper med stora motoriska och kommunikativa svårigheter för att ge bästa möjliga förutsättningar för inlärning.
Den 30 mars höll Kjerstin Larsson, filosofie doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt socionom, verksamhetsområde Paramedicin, Akademiska sjukhuset föredraget:
Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom
En studie om patienters erfarenheter av stress, strategier och behov av stöd
I Sverige insjuknar årligen ca 1500 personer i någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohn's sjukdom (ca 500 personer/år) och ulcerös kolit (ca 1000 personer/år). Det första insjuknandet sker ofta i åldrarna 20 - 30 år. Föredraget beskriver resultatet av intervjuer med 15 personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Intervjuerna handlade om vilka situationer som uppfattas som stressande i relation till sjukdomen, vilka strategier som används för att hantera denna stress samt vilken form av stöd som önskas och när i sjukdomsprocessen stödet är viktigast.
Kjerstin Larssons presentation
Den 18 maj höll Heléne W von Granitz, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt analytiker på Försäkringskassan föredraget:
LSS och assistansersättningen – har lagens målsättningen med delaktighet uppfyllts?
En undersökning av brukargruppers aktiviteter med stöd av personlig assistans
FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, UNCRPD, syftar att främja, skydda och säkerställa friheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personlig assistans för att främja full delaktighet omnämns som en särskild rättighet i konventionens artikel 19. I en studie från 2016 har vi undersökt hur artikel 19 i UNCRPD främjas genom personlig assistans i Sverige. Data från en enkät till samtliga personer som hade assistansersättning 2010 ligger till grund för studien. I studien har en faktoranalys över olika kategorier av självrapporterade aktiviteter gjorts och studerats utifrån ålder, kön och personkretsar. Faktoranalysen resulterade i tre grupper (index) som representerar olika typer av aktiviteter; Hälsa och omsorg, Hemliv, fritid och social interaktion och daglig sysselsättning, varav aktiviteter för hälsa och omsorg dominerar och daglig sysselsättning framstår marginell för vuxna. Vid jämförelser mellan grupper framträdde signifikanta statistiska skillnader mellan barn och vuxna, över kön och personkretsar. Studiens resultat påvisar att genomförandet av personlig assistans har glidit från intentioner av delaktighet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)och tycks visa att LSS är en verksamhet som främjar vårdande insatser snarare än att verka för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Den ojämlika tillgången till aktiviteter som främjar delaktighet över ålder, kön och personkrets indikerar också skilda förutsättningar mellan olika grupper för att nå delaktighet.
Den 12 september Johan Lundin Kleberg, doktorand, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
Uppmärksamhet på ögon och ansikten - hur hänger det samman med autism och social ångest?
Andras ansikten är en av våra viktigaste källor till kunskap om andra och omvärlden. Men ansikten kan också kännas som ett hot, till exempel när andra ser arga ut och tittar rakt mot oss. Vi vet att de flesta människor behöver mindre än en halv sekund för att hjärnan ska lägga märke till ett ansikte i omgivningen. Ungefär lika snabbt kan hjärnan skilja ut olika känslomässiga intryck och lägga märke till om ögonen är riktade rakt fram eller åt sidan.
Människor med autismspektrumtillstånd eller social ångest (social fobi) brukar uppmärksamma ansikten på annorlunda sätt än personer utan något av de tillstånden. Det är möjligt att uppmärksamhetssvårigheter bidrar till problem som dessa människor har i vardagen. Vid Uppsala barn- och babylab använder vi ögonrörelsemätning för att förstå snabba skiften i uppmärksamhet mot andras ögon och ansikten. Jag kommer att berätta om hur jag och mina kolleger undersöker uppmärksamhet på ansikten hos personer med autismspektrumtillstånd och social ångest, och hur de studierna kan hjälpa oss att förstå båda tillstånden och förbättra behandlingar för social ångest.
Den 11 oktober höll Ingrid Anderzén, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet föredraget:
Vilket stöd hjälper kvinnor med långtidssjukskrivning, på grund av psykisk ohälsa, stress eller smärta, tillbaka till arbete?
Resultat från ett forskningsprogram som studerat två modeller för att stödja kvinnor tillbaka till arbete.
Vitalisprojektet var ett av fyra större "kvinnoprojekt" som initierades 2009 av regeringen i syfte att minska sjukfrånvaron och underlätta arbetsåtergången hos långtidssjukskrivna kvinnor. Projektet var ett samverkansprojekt som omfattat samarbete mellan Försäkringskassan (LFC Uppsala), Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen, Landstinget Uppsala län och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Projektet riktade sig till kvinnor som riskerade att bli utförsäkrade ur sjukförsäkringen och vars sjukfrånvaro beror på psykisk ohälsa, stress eller smärta. Omkring 1100 kvinnor utförsäkrades (från sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning) under tidsperioden juni 2010 till juli 2011. Av dessa bedömdes ca 800 personer uppfylla inklusionskriterierna för projektet. Under 2010-2012 inkluderades i Uppsala län över 300 personer som under lång tid varit borta från arbete på grund av psykisk ohälsa och/eller smärta. Den genomsnittliga sjukfrånvaron var över sju år.
Projektet har testat två olika typer av interventioner: multidisciplinär teambedömning och ACT respektive enbart psykologisk behandling med ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Projektet var upplagt som en randomiserad kontrollerad studie, vilket ökat möjligheterna att vetenskapligt utvärdera om interventionerna har avsedd effekt. Målet är att ta få fram kunskap och utveckla arbetsmetoder för stöd i samband med återgång till arbetsmarknaden för kvinnor med komplex problembild.
Den 14 november Stina Fernqvist, filosofie doktor, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet föredraget:
Hur bemöts föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter av socialtjänsten i ärenden där det föreligger vräkningsrisk?
Denna presentation utgår från en studie som belyser vräkningsrisk bland barnfamiljer, med särskilt fokus på familjer där föräldrarna har eller misstänks ha kognitiva svårigheter. Här diskuteras de specifika situationer som kan uppstå i mötet med dessa klienter men också möjliga utrymmen för förändring och samverkan med denna klientgrupps behov i åtanke.
Den 30 november höll Birgitta Jakobsson Larsson, medicine doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet föredraget:
Livskvalitet, strategier och stödets betydelse vid ALS. Erfarenheter från patienter och anhöriga.
Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom där de motoriska nervceller som reglerar den viljestyrda muskulaturen av oklar anledning dör. Detta leder till att den sjuke successivt utvecklar en muskelsvaghet och så småningom blir beroende av andra för att klara sin vardag samt ett förändrat socialt liv. Sjukdomen påverkar även familjen, och anhöriga deltar ofta aktivt i vården av den sjuke och ägnar många timmar varje dag för att hjälpa den sjuke. Jag har i mitt arbete som sjuksköterska/koordinator i MNS-teamet förundrats över att både patienter och anhöriga, trots den svåra situationen, kan vara så positiva och glada och ta tillvara på livet. Utifrån detta så startade vi en studie med syfte att studera livskvalitet, coping samt emotionella besvär hos nydiagnostiserade ALS patienter och följa dem över tid. Ett ytterligare syfte var att undersöka anhörigas upplevelse av vården för den sjuke samt stödet till dem själva under sjukdomstiden.