Föredrag 2016
Den 11 februari höll Barbro Lewin, medicine doktor, forskare (fram till pensioneringen), Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet föredraget:
Att få och få behålla LSS-insatser
Rättssäkerhet vid handläggning av LSS under föregående mandatperiod (2010-2014).
Den starka rättighetslagen LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har funnits i över 20 år. För många personer med omfattande funktionsnedsättningar innebär lagen en möjlighet att kunna leva som andra medborgare efter sina önskemål och förutsättningar. Det förutsätter att LSS tillämpas som riksdagspolitikerna tänkte sig. Funktionshinderrörelsen har i många år kritiserat Uppsala kommun för brister i myndighetsutövningen. I detta projekt studeras rättssäkerheten vid handläggningen av LSS under föregående mandatperiod (2010-2014). Preliminära resultat visar på uppenbara problem. Sådan kunskap kan användas i funktionshinderrörelsens idépolitiska arbete men också för att stärka egenmakten hos enskilda personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.
Åhörarkopior till Barbro Lewins föredrag
Den 10 mars höll Rafael Lindqvist, professor i sociologi, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitett föredraget:
Funktionshinder och aktivt medborgarskap i ett europeiskt perspektiv
Föredraget handlar om hur välfärdssystemens stödinsatser i form av ekonomiska bidrag och social service utformats i nio europeiska länder och hur sådana insatser bidrar till eller försvårar möjligheten till ett aktivt medborgarskap för personer med funktionsnedsättning. De utmaningar som olika välfärdssystem står inför berörs också under föreläsningen.
Åhörarkopior från Rafael Lindqvists föredrag
Den 7 april höll Bo Lerman, psykolog, samordnare vid enheten för välfärd och FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län och
Mårten Söder, professor emeritus, Sociologiska institutionen Vid Uppsala universitet föredraget
Hur har forskning om funktionshinder och praktisk verksamhet samverkat förr och nu?
Vilken betydelse har det för forskning, praktik och brukare?
Två personliga perspektiv med reflektioner kring betydelsen av mötet mellan forskning och praktik.
Den 12 maj höll Ylva Cedervall, medicine doktor, associerad forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet. Sjukgymnast vid Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhusetföredraget:
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede, att vara fysiskt aktiva
Minnet och andra tänkande funktioner drabbas vid Alzheimers sjukdom, vilket är bekant för många. Något som inte är lika känt är att även förmågan att gå och motionera påverkas negativt redan tidigt i sjukdomsförloppet. Föredraget belyser olika hinder mot att vara aktiv, men också hur fysisk aktivitet kan vara ett medel för bättre kroppslig och mental hälsa för personer med Alzheimers sjukdom.
Åhörarkopior från Ylva Cedervalls föredrag
Den 8 september höll Karin Sonnby, medicine doktor, överläkare på BUP och verksam vid Centrum för klinisk forskning i Landstinget Västmanland/ Uppsala universitet.
Tonårsflickor med både depression och ADHD. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka och hjälpa?
Samtidiga symtom på depression och ADHD är vanligt, särskilt bland flickor i tonåren. Symtombilden är starkt förknippad med att bli vårdsökande på BUP och också med en ökad risk att ha varit med om sexuella övergrepp. Samtidigt är den stereotypa bilden av hur någon med ADHD är, dominerad av att det är en "bråkig pojke", inte en nedstämd flicka. Detta bidrar troligtvis till att flickor med ADHD har svårare att få diagnos och behandling.
Föredraget berör ovannämnda faktorer, inklusive genetiska könsskillnader, och hur man kan använda en skattningsskala som hjälpmedel för att upptäcka ADHD hos tonåriga patienter på BUP.
Den 13 oktober höll Hans Goine, fil dr i Hälsovetenskap vid Arbets- och Miljömedicin, Uppsala universitet föredraget
Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring - den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension.
Föredraget handlar om förtidspension av unga vuxna. 2003 genomfördes en reform där begreppet förtidspension togs bort. Ingen skulle förtidspensioneras före 30 års ålder. Aktivitetsersättning infördes i stället för förtidspension. Hur fungerar det nya systemet? Hur påverkar situationen som funktionshindrad under skoltiden det framtida behovet av stöd från socialförsäkringen?
Den 23 november höll Maria Borgestig, leg arbetsterapeut, medicine doktor, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Linköpings Universitet samt Folke Bernadotte regionhabilitering, Akademiska sjukhuset, Uppsala föredraget:
Att styra en dator med ögonen – nya möjligheter för barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal
Det finns barn som är utan tal och har ett så omfattande rörelsehinder att de har bäst kontroll på sina ögonrörelser av alla kroppsrörelser. Dessa barn är därför helt beroende av assistans för att kommunicera och för att ta del av aktiviteter i vardagen. Att använda blicken kan vara deras enda sätt att kunna styra en dator. Datorer som styrs med ögonen är idag potentiellt tillgängliga som hjälpmedel och tillräckligt säkra för att kunna användas funktionellt i verkliga livet av personer med funktionsnedsättning. Genom att styra en dator med blicken kan barn med omfattande rörelsehinder förses med möjligheter att göra saker på egen hand, kommunicera och utföra aktiviteter i skolan såväl som hemma. Under föredraget kommer resultat från doktorsavhandlingen presenteras som fokuserade på vilken effekt ögonstyrd dator kan ha på vardagsaktiviteter för barn med omfattande rörelsehinder utan tal.
Den 15 december höll Charlotte Nylander, Medicine doktor, barn- och ungdomsläkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna FoU-centrum Sörmland samt institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet föredraget:
Betydelsen av neuropsykiatriska funktionsproblem för ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, som t.ex. diabetes.
10-20 procent av alla ungdomar har en kronisk sjukdom. ADHD är vanligare bland ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Föreläsningen berör hur förekomst av neuropsykiatriska funktionsproblem, såsom ADHD, påverkar ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, t.ex. diabetes. Omgivande skyddsfaktorer och utvecklandet av riskbeteenden bland dessa patienter kommer också att belysas.
Kunskap om faktorer som påverkar behandlingsresultat och livet i allmänhet är oerhört viktigt i arbetet med kroniskt sjuka ungdomar på alla nivåer. Skyddsfaktorerna kring dessa ungdomar behöver stärkas för att kunna förebygga riskbeteende. Förekomst av samsjuklighet i neuropsykiatriska funktionsproblem måste identifieras och belysas eftersom sådan problematik kan påverka individens behandling, riskbeteenden och skolresultat.