Föredrag 2015
Den 5 februari höll Cecilia Nakeva von Mentzer, leg logoped, filosofie doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet föredraget:
Tänka om ljud.
Döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat eller hörapparat: En studie om ljudbaserad lästräning vid datorn.
Barn som föds med eller förvärvar habiliteringskrävande hörselskador löper stor risk att drabbas av utanförskap; både med hänsyn till svårigheterna att höra i en mängd kommunikationssituationer, men även till följd av språkliga svagheter i tal och skrift. Det här föredraget handlar om ljudbaserad lästräning vid datorn som ett sätt att stärka grundläggande språkförmågor hos döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat.
Studien som föredraget bygger på har visat hur vi kan identifiera barn som har särskild nytta av ljudbaserad lästräning. Den har också gett oss kunskap om vilka delar av läsningen som är särskilt besvärliga för döva och hörselskadade barn, som exempelvis konsonantförbindelser och att läsa ut samtliga ljud. När hörselskadade barn blir säkrare läsare har de en större chans till lyckad inlärning i skolan. I förlängningen får de förhoppningsvis även större möjligheter att delta och påverka samhället de lever i.
Den 12 mars höll Nina Klang, forskare i specialpedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet föredraget:
Möten för lärande i klassrumssamtal i grundsärskola
Vilka strategier använder lärare för att stötta elever med utvecklingsstörning i klassrumssamtal? Hur ser lärare och elever på det som försiggår i klassrumssamtal?
Nina presenterar resultat av en pilotstudie om undervisning i två klasser i grundsärskola. Inom ramen för studien har hon undersökt lärares kommunikativa strategier för att stötta elever i klassrumssamtal. Studien bygger på videoobservationer av klassrumssamtal och intervjuer med elever och lärare. Dessutom presenteras resultat av en intervjustudie om lärares uppfattningar av implementeringen av läroplanen Lsä11. Resultaten av pilotstudien diskuteras i ljuset av den internationella forskningen om undervisning för elever med funktionsnedsättningar.
Åhörarkopior från föredraget
Den 8 april höll Åsa Andersén, doktorand vid Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap, Uppsala universitet
Piret Kams, leg. psykolog på Kompetenscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, ArbetsRehab föredraget:
Hur ser livsvillkoren ut för unga med funktionsnedsättning?
Vilka stödinsatser och arbetssätt kan bidra till att öka deras möjligheter att komma ut i arbete/studier?
Föredraget innefattar en presentation om hur levnadsvillkoren ser ut för unga med funktionsnedsättning. Psykolog från ArbetsRehab ger en beskrivning av hur det är att jobba kliniskt med arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för två olika samverkansprojekt som riktar sig till den aktuella målgruppen, vilka metoder och stöd som används samt möjligheter och svårigheter som uppstår i det kliniska arbetet. Därutöver redovisas resultat från utvärderingen av projektet Ungas Mobilisering inför Arbetslivet, UMiA. Avsikten med UMiA var att utveckla, pröva och utvärdera olika metoder och former för samverkan i syfte att ge unga personer med funktionsnedsättning bättre stöd på vägen mot jobb, studier eller ökad arbetsförmåga.
Den 10 september höll Per Alm, medicine doktor, lektor och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Logopedi,
Uppsala universitet föredraget:
Stamning – ett ofta missförstått talproblem
Vad händer i hals, mun och hjärna och kan taltekniker underlätta talet?
Stamning är välkänt talproblem, men fortfarande är stamningens natur och orsaksmekanismer en omdebatterad fråga. Vad är det som gör att talet avbryts, och hur kan stamningen variera så mycket mellan olika tillfällen och olika situationer? Aktuell forskning om talet och hjärnan har gett ny kunskap, och vi börjar kunna förstå problematiken på ett nytt sätt. En relaterad frågeställning gäller möjligheter (och svårigheter) att hantera och arbeta med stamningsproblem, t.ex. med olika taltekniker. I Uppsala pågår forskning om stamning, främst med inriktning på att bättre förstå talproblemets grund.
Den 14 oktober höll Johan Isaksson, psykolog, medicine doktor, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Barn- och
ungdomspsykiatri, Uppsala universitet föredraget
Hur upplever och reglerar barn och unga med ADHD stress?
Vilken roll spelar tidiga stressande livshändelser och vad finns det för kunskap om hur
stresshormonet kortisol påverkar ADHD?
Det finns ett samband mellan ADHD och låga nivåer av stresshormon – trots att många med diagnosen upplever just stress.
Sambandet mellan ADHD och låga kortisolnivåer är till viss del utforskat sedan tidigare, men resultaten har inte varit entydiga. Föredraget handlar bland annat om resultaten från en större studie vid Uppsala universitet där över 200 barn och unga med ADHD från Uppsala, Gävle, Enköping och Falun har deltagit. Barnens och ungdomarnas kortisolnivåer har mätts via salivprov fyra gånger om dagen. En fråga som framstår som viktig är hur de låga kortisolnivåerna påverkar barnens förmåga att möta utmaningar de ställs inför.
Åhörarkopior från Johans föreläsning
Den 19 november höll Kamilla Peuravaara, doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet föredraget
Som en vanlig tjej
Konstruktioner av kropp och feminitet bland unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning
Hur blir man ”som en vanlig tjej”? Och hur gör man motstånd mot normativa föreställningar om femininitet? Vad har kroppen för betydelse i görandet av femininitet och hur görs kroppar synliga, både för sig själv och för andra, som ”normala” eller avvikande?
Föredraget är baserat på en sociologisk avhandling om unga kvinnor i åldrarna 17-20, som kategoriserats som intellektuellt funktionsnedsatta och studerar vid en gymnasiesärskola. Det är kvinnor som Kamilla har fått göra forskning ”tillsammans med” där frågor om hur det är att vara ung kvinna idag och specifikt frågor som berör kropp och femininitet har varit centrala.
Den 10 december höll Lars Oestreicher, teknologie doktor, lektor och forskare vid Institutionen för
informationsteknologi, Visuell information och interaktion, Uppsala universitet föredraget:
Att öka delaktigheten för barn med grava fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar
Utveckling av en kreativ musik- och bildmiljö med minimalistiska interaktionsmedel i särskolan
Barn med olika former av funktionsnedsättningar har visat sig må bra av att lyssna till, men även utöva musik. Detta har man tagit fasta på inom musikterapin och musik i olika former ingår idag som en viktig del av skoldagen för barnen. Vid Årsta särskola, där många av barnen har grava funktionsnedsättningar både kognitivt och fysiskt, är den musikaliska verksamheten central och barnen har övningar i grupp och enskilt. Ett problem är dock att mycket av musicerandet är lärardrivet, dvs. det är läraren som stimulerar musiken, och i de flesta fall också leder aktiviteten genom att spela piano eller annat instrument. Den kreativa delen är svår att åstadkomma och uppmuntra. Dessutom är de traditionella instrument för svåra att hantera, fysiskt och kognitivt.
I ett nära samarbete har Uppsala Universitet, genom avdelningen för Visuell Information och Interaktion vid institutionen för Informationsteknologi tillsammans med Årsta särskola tagit fram ett alternativt sätt att arbeta med barn och musik, bland annat genom att utnyttja IT och avancerad elektronik för att skapa en kombinerad ljud- och bildmässing miljö, där skapandet sker på elevens villkor. De preliminära resultaten bådar gott inför en fortsättning av projektet. Under föredraget kommer vi presentera projektet och dess grundläggande idéer, samt några av resultaten som uppnåtts fram till nu.