Föredrag 2014
Den 7 februari kl höll Therése Fridström Montoya, socionom, doktorand i offentlig rätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet föredraget:
Vuxna med utvecklingsstörning och deras ställföreträdare
Om god mans och förvaltares funktion som medel för att nå medlen (insatser enligt SoL och LSS) för att uppnå målet om möjlighet att leva som andra.
Utgångspunkten i rättssystemet är alla människors lika värde och rättighet och likhet inför lagen. För vissa personer med funktionsnedsättningar finns särskild lagstiftning (LSS) som reglerar sociala insatser som rättigheter, med avsikten att insatser ska ge möjlighet för de som omfattas av lagen att leva som andra. Alla människor har dock inte förmågan att på egen hand utkräva dessa rättigheter. För dessa finns möjlighet att förträdas av en god man eller förvaltare. Föreläsningen handlar om mötet mellan två delar av rättssystemet: socialrättens rättighetsreglering och familjerättens regler om god man och förvaltare. Står dessa rättsområdens grundlägga de principer och regler i sådan relation till varandra att det blir möjligt för vuxna med utvecklingsstörning att genom sin ställföreträdare leva som andra?
Den 20 mars höll Anita Bengtsson Tops, professor i vårdvetenskap; Högskolan Kristianstad i Skåne föredraget:
Våldsutsatthet – ofta en del av livet för personer med psykisk sjukdom. Hur kan professionella bemöta våldsutsatta personer med psykisk sjukdom?
Föredraget bygger på fleråriga forskning inom nämnda fält och som delvis har presenterats i NCK:s (Nationellt centrum för kvinnofrid) rapport om förekomst av våld och dess uttryckssätt.
Personer med psykisk sjukdom är i större omfattning än folk i allmänhet utsatta för hot om våld, fysiska och sexuella övergrepp. Fördraget ger en översikt om förekomst av våld och dess uttryckssätt. Vidare lyfts ekologiska förklaringsmodeller för att förstå våldet samt förslag på hur professionella bör bemöta våldsutsatta personer med psykisk sjukdom.
Den 10 april höll Helene Lidström, leg. arbetsterapeut, medicine doktor och forskare vid institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet föredraget:
Teknikstöd i gymnasieskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning
Insatser för att underlätta övergång från gymnasieskola till arbete eller vidare studier.
En modell för att identifiera och rekrytera elever, bedöma behov, använda teknikstöd och följa upp
effekterna har arbetats fram och prövats.Preliminära resultat visar att relativt små insatser gjorde skillnad för 630 gymnasieelever med kogntiva svårigheter. Eleverna som fått anpassning i skolmiljön tex teknikstöd samt strategier för hur de ska sköta skolarbetet, tycker att de förbättrat sina skolresultat och klarar sig bättre i såväl i skolan som på fritiden.
Den 7 maj höll Denise Malmberg, docent i etnologi och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet föredraget:
Våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning – ett osynliggjort samhällsproblem
Hur har funktionsnedsättningen betydelse i detta sammanhang? Föredraget bygger delvis på en översikt som gjorts för NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) om förekomst av brott och övergrepp.
Forskning har tydligt visat att personer med olika funktionsnedsättningar generellt sätt har sämre livsvillkor både i fråga om utbildning, ekonomi och social tillgänglighet. Det kan innebära en form av utsatthet, som i kombination med isolering och ensamhet, visat sig ökar risken för att utsättas för brott och övergrepp. Till det kommer faktorer som det beroende en funktionsnedsättning kan innebära, men även de representationer eller föreställningar, attityder och normer som finns i samhället gentemot personer med olika funktionshinder. Inte minst gäller detta i relation till frågor om kön och sexualitet. Brottsbilden visar också på att det finns en ökad tolerans mot att begå övergrepp mot personer med funktionshinder och att det är själva funktionsnedsättningen som är i fokus för övergreppen.
Åhörarkopior till Denise Malmbergs föredrag
Den 10 september höll Helena Lindstedt, medicine doktor, Gunnel Janeslätt medicine doktor, Päivi Adolfsson filosofie doktor och forskarr vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap föredraget:
Omgivningens hjälp eller stjälp?
Åhörarkopior från föredraget Rapporten
Den 1 oktober Ieva Reine medicine doktor och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap föredraget:
Rätt stöd som assistansberättigad?
Hur ser behoven ut? Täcker ersättningen de behov som finns och hur påverkas assistansberättigades tillvaro av ersättningen?
Föredraget tar upp resultaten från en totalundersökning bland assistansberättigade.
Cirka 16000 personer i Sverige får personlig assistans och de flesta behöver hjälp med måltider, påklädning eller göra sig rena och fina. En fjärdedel får assistans med livsuppehållande åtgärder, men åtta av tio kan utöva olika fritidintressen. Vilka dessa aktiviteter är, hur vanligt förekommande är dubbelassistans, dvs. när man får assistans av flera assistenter samtidigt och är den som får störst antal assistanstimmar nöjdast får du veta under föredraget … utifrån en unik och omfattande kartläggning om assistansersättning och dess brukare i Sverige.
Åhörarkopior från Ieva Reines föredrag
Den 22 oktober höll Lars Garpenhag filosofie doktor vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet föredraget:
Hanteringen av psykiskt sjuka brottslingar i det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Sverige.
Hur man i domstolar och på sinnessjukhus undersökte, kategoriserade och vårdade psykiskt sjuka brottslingar, i en tid då rättspsykiatrin började få fastare former.
Tanken att personer drabbade av psykisk sjukdom inte kan anses ansvariga eller straffbara för brott på samma sätt som andra människor har en lång historia, men har tagit sig olika uttryck i olika tider och samhällen. Föredraget handlar om hur det såg ut i Sverige under en specifik period, nämligen under 1800-talets andra hälft och det tidiga 1900-talet. Strax efter 1800-talets mitt lades de sista bitarna av ett rättsligt ramverk på plats, som ända fram till 1930-talets början kom att bestämma de övergripande formerna för hur myndigheter, domstolar och läkare skulle hantera detta problem. Perioden präglades samtidigt av stora förändringar inte bara i samhället i stort, utan också mer specifikt i omhändertagandet av psykiskt sjuka. Inte minst var det nu som en rättspsykiatri av mer modernt snitt började etableras. I föredraget fokuseras en aspekt av den moderna rättspsykiatrins historia; nämligen hur människor i praktiken undersöktes och kategoriserades, samt vilken betydelse som juridiska och medicinska kategorier hade i vården av personer som gått fria från straff på grund av sitt psykiska tillstånd.
Den 11 december höll Kitty Lassinantti doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet och vikarierande lektor Mälardalens högskola föredraget
Vuxna kvinnors erfarenheter av att leva med diagnosen ADHD - identitetskapande, motstånd och anpassning
. Hennes avhandlingsprojekt är en kvalitativ studie av vuxna kvinnors erfarenheter av att få och leva med diagnosen ADHD. Utifrån en syn på diagnoser som förhandlad ordning beskrivs hur kvinnorna i det dagliga livet förhandlar diagnosens betydelse för den egna identiteten. Kvinnornas identitetsskapande självnarrativ studeras i avhandlingen som anpassning men också motstånd mot biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser. Genom att i analysen lyfta fram hur biomedikaliserande och farmakologiserande diskurser sammanvävs med maktordningar som rör kön, ålder och funktionalitet syftar avhandlingen också till att belysa hur ADHD konstrueras som en könad diagnos och ett könat funktionshinder, och hur identitetsskapande i relation till diagnosen ADHD kan förstås som en könad erfarenhet.