Föredrag 2012
Den 9 februari höll Rafael Lindqvist Professor, Sociologiska institutionen Uppsala universitet föredraget:
Individen som klient eller samhällsmedlem?
Nya perspektiv på behovsbedömning och stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder - vad händer med inkludering och möjligheterna att leva ett normalt socialt liv?
Förskjutningen i synsättet från psykisk sjukdom till psykiska funktionshinder aktualiserar nya perspektiv när det gäller behovsbedömning och stödinsatser till målgruppen. Föredraget reser frågan i vilken mån kommunerna i sina beslut om samhällsbaserade insatser till gruppen infriat de högtflygande visionerna om inkludering och ett normalt socialt liv.
Den 2 mars höll Runa Hallin, Distriktssköterska, med. dr i lungmedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet föredraget:
KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom):
En sjukdom som ger en funktionsnedsättning som inte syns. Vilken roll spelar undervikt?
Föredraget kommer att beröra KOL- patienternas verklighet generellt, men även ta upp de ytterligare problem som följer med undervikt. Basen för föredraget kommer från Runas erfarenheter av ett mer än 20-årigt arbete med denna patientgrupp och resultat från hennes avhandling om underviktens effekter på fysisk kapacitet, sjuklighet och dödlighet.
Den 15 mars höll Kirsten Holmberg, Barnneurolog och överläkare, med. dr, forskare knuten till inst för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet föredraget:
Mobbning, stress och skolresultat bland barn med ADHD. Kan samverkan förbättra barnens vardag?
Föredraget behandlar psykosomatiska symptom och utsatthet för mobbning hos barn med ADHD. Men det tar också upp hur möjligheterna ser ut att tidigt kunna upptäcka barn med ADHD. Vad vet vi om skolresultaten i årskurs fyra och årskurs nio vid ADHD?
Föredraget spelades in av UR Samtiden och har sänts i SVT:s Kunskapskanalen. Den finns på UR Play - Ur Samtiden och heter ADHD i skolan. Länk till programmet
Den 20 april höll Öie Umb Carlsson, Med. dr, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Forskning om funktionshinder och habilitering Uppsala universitet, handledare FoU Sörmland föredraget:
Livskvalité är att bli sedd som vuxen
Personer med utvecklingsstörning beskriver livskvalitet som att uppleva välbefinnande. Vad kan det betyda för utvärdering av stöd-och serviceinsatser?
Livskvalitet är idag ett stort forskningsområde och används bland annat vid utvärdering av olika stöd- och serviceinsatser. Personer med utvecklingsstörning beskriver livskvalitet som att uppleva välbefinnande. Att blir sedd som vuxen är ett av fem teman som är nödvändigt för upplevelsen av välbefinnande och livskvalitet. Dessa teman diskuteras och relationen mellan dem beskrivs i en livskvalitetsmodell.
Den 24 maj höll Ylva Cedervall Doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala Universitet. Sjukgymnast vid Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset föredraget:
Fysisk aktivitet och gångförmåga i tidigt skede av Alzheimers sjukdom.
"Att röra sig är en nödvändig ingrediens i tillvaron"
Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen som ger demens. Försämrat minne är ett vanligt symtom, men senare års forskning har visat att även gångförmågan är påverkad tidigt i sjukdomsförloppet. Föredraget baseras på studier om gångförmåga och fysisk aktivitetsnivå hos personer med Alzheimers sjukdom. Även deras egna och anhörigas upplevelser och uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet berörs.
Den 5 oktober höll Rikard Friberg von Sydow , teologie doktor vid Teologiska institutionen, Uppsala Universitet föredraget:
Självdestruktivitet och etik:
Vad får vi göra med oss själva och hur får vi hjälpa dem runt omkring oss? Vad betyder ett självdestruktivt beteende rent moraliskt, både för den som utför det och den som ser det utföras?
Den 25 oktober höll Roger Olsson, näringsfysiolog, klinisk adjunkt, MSc, Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet och Linda Bratteby Tollerz, leg sjukgymnast, MSc, Folke Bernadotte regionhabilitering, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet föredraget:
Kan undersökningar av energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet bidra till en bättre hälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar?
Att fysisk aktivitet har en stor betydelse för hälsan är numera väl känt. För barn lyder rekommendationen att de bör vara fysiskt aktiva på en moderat till hög aktivitetsnivå minst 60 minuter/dag (FYSS 2008). Forskningen visar även att energiomsättningen och den fysiska aktiviteten kan variera i hög grad mellan olika barn beroende på faktorer som funktionsnedsättning, självkänsla, ålder, kön och vikt. Hos till exempel barn och ungdomar med neurologiska funktionshinder finns ofta individuella skillnader beträffande energibehovet till följd av deras olika kroppssammansättning, ätproblem och bristande tillgång till anpassade fysiska aktiviteter.
Vid laboratoriet för klinisk nutrition och metabolism har vi sedan ett par år arbetet med att utveckla och prova olika metoder för att undersöka energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet på ett sätt som accepteras väl av barnen. Genom att kombinera mätningar av kroppssammansättning, fysisk aktivitet och kost kan man undersöka energibalansen under en tidsperiod i vardagsmiljön.
Målsättningen med projektet är att öka kunskapen kring energiomsättning vid vila och fysisk aktivitet. Vidare att kunna ge mer individuellt anpassade rekommendationer kring kost och fysisk aktivitet för att öka livskvalitén och hälsan hos barn och ungdomar med olika funktionshinder.
Den 15 november höll Tomas Furmark, professor vid Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet föredraget:
Social fobi: Om rädslan för att bli granskad och avvisad.
Nya forskningsrön kring orsaker och behandling av social fobi och hur dessa ångestbesvär hänger samman med förändringar av hjärnans aktivitet.
Många människor känner sig ängsliga, blyga eller hämmade i sociala situationer.
Problemen kan innebära stora begränsningar för individen i vardagslivet. Det kallas då social fobi. Vid institutionen för psykologi har forskning om social fobi pågått under de senaste 15 åren. Denna föreläsning tar upp nya forskningsrön kring orsaker och behandling av social fobi och hur dessa ångestbesvär hänger samman med förändringar av hjärnans aktivitet.