Vårens öppna föredrag

26 Januari kl 14–16

Vårt fantastiska hörselsinne

Hörselskador, buller (vår tids stora gissel) och utvecklingen av olika behandlingsmöjligheter såsom cochleaimplantat och andra hörselimplantat

Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet

I vårt inneröra finns bara 15 000 sinnesceller kopplade till hörselnerven. De för in ljuden till vår hjärna. Detta hemlighetsfulla organ beläget djupt i benet har förunderliga egenskaper som ger oss hörsel. I denna föreläsning berättas om detta vackra men känsliga organ och hur man under senare år kunnat återställa mycket av dess funktion genom bl.a. Cochleaimplantat. Hur  fungerar det? Hur ser utvecklingen ut? Dessutom om andra typer av Hörselimplantat och rehabilitering samt om aktuell forskning kring stamceller och innerörats viktiga hårceller.

Helge Rask-Andersens presentation:

Del 1 Vårt fantastiska hörselsinne

Del 2 Cochleaimplantat

28 februari kl 14–16

Kommunikationsstöd för personer med Rett syndrom eller personer med andra omfattande flerfunktiosnedsättningar

Presentation av några kommunikationsinsatser. Hur fungerar de?

Helena Wandin, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt leg. logoped, Nationellt center för Rett syndrom, Region Jämtland Härjedalen

Personer med Rett syndrom har svårt att styra motoriken och att kommunicera. Deras kommunikation, utveckling av alternativa kommunikationssätt och deras möjlighet till inlärning blir beroende av hur personer i omgivningen agerar. I föredraget presenteras några partnerstrategier som har stöd i forskningen; att ha en responsiv kommunikationsstil och att ge tillgång till kommunikationshjälpmedel. Aided language modeling är en strategi där samspelspartnern själv använder kommunikationshjälpmedel som stöd till talet. I föredraget beskrivs hur aided language modeling använts tillsammans med personer med Rett syndrom.

Publiken inbjuds till diskussion om hur dessa strategier används, eller skulle kunna användas, för fler grupper med stora motoriska och kommunikativa svårigheter för att ge bästa möjliga förutsättningar för inlärning.    

Helena Wandins presentation

30 mars kl 14–16

Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom

En studie om patienters erfarenheter av stress, strategier och behov av stöd

Kjerstin Larsson, filosofie doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt socionom, verksamhetsområde Paramedicin, Akademiska sjukhuset

I Sverige insjuknar årligen ca 1500 personer i  någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohn's sjukdom (ca 500 personer/år) och ulcerös kolit (ca 1000 personer/år). Det första insjuknandet sker ofta i åldrarna 20 - 30 år. Föredraget beskriver resultatet av intervjuer med 15 personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Intervjuerna handlade om vilka situationer som uppfattas som stressande i relation till sjukdomen, vilka strategier som används för att hantera denna stress samt vilken form av stöd som önskas och när i sjukdomsprocessen stödet är viktigast.

Kjerstin Larssons presentation

18 maj kl 14–16

LSS och assistansersättningen – har lagens målsättningen med delaktighet uppfyllts?

En undersökning av brukargruppers aktiviteter med stöd av personlig assistans

Heléne W von Granitz, doktorand, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt analytiker på Försäkringskassan

FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, UNCRPD, syftar att främja, skydda och säkerställa friheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personlig assistans för att främja full delaktighet omnämns som en särskild rättighet i konventionens artikel 19. I en studie från 2016 har vi undersökt hur artikel 19 i UNCRPD främjas genom personlig assistans i Sverige. Data från en enkät till samtliga personer som hade assistansersättning 2010 ligger till grund för studien. I studien har en faktoranalys över olika kategorier av självrapporterade aktiviteter gjorts och studerats utifrån ålder, kön och personkretsar. Faktoranalysen resulterade i tre grupper (index) som representerar olika typer av aktiviteter; Hälsa och omsorg, Hemliv, fritid och social interaktion och daglig sysselsättning, varav aktiviteter för hälsa och omsorg dominerar och daglig sysselsättning framstår marginell för vuxna. Vid jämförelser mellan grupper framträdde signifikanta statistiska skillnader mellan barn och vuxna, över kön och personkretsar. Studiens resultat påvisar att genomförandet av personlig assistans har glidit från intentioner av delaktighet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)och tycks visa att LSS är en verksamhet som främjar vårdande insatser snarare än att verka för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Den ojämlika tillgången till aktiviteter som främjar delaktighet över ålder, kön och personkrets indikerar också skilda förutsättningar mellan olika grupper för att nå delaktighet.