Föredrag under hösten 2016

Torsdag den 8 september

Karin Sonnby, medicine doktor, överläkare på BUP och verksam vid Centrum för klinisk forskning i Landstinget Västmanland/ Uppsala universitet.

Tonårsflickor med både depression och ADHD. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka och hjälpa?

Samtidiga symtom på depression och ADHD är vanligt, särskilt bland flickor i tonåren. Symtombilden är starkt förknippad med att bli vårdsökande på BUP och också med en ökad risk att ha varit med om sexuella övergrepp. Samtidigt är den stereotypa bilden av hur någon med ADHD är, dominerad av att det är en "bråkig pojke", inte en nedstämd flicka. Detta bidrar troligtvis till att flickor med ADHD har svårare att få diagnos och behandling.

Föredraget berör ovannämnda faktorer, inklusive genetiska könsskillnader, och hur man kan använda en skattningsskala som hjälpmedel för att upptäcka ADHD hos tonåriga patienter på BUP.

Torsdag den 13 oktober kl 14-16

Hans Goine, fil dr i Hälsovetenskap vid Arbets- och Miljömedicin, Uppsala universitet.

Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring - den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension.

Föredraget handlar om förtidspension av unga vuxna. 2003 genomfördes en reform där begreppet förtidspension togs bort. Ingen skulle förtidspensioneras före 30 års ålder. Aktivitetsersättning infördes i stället för förtidspension. Hur fungerar det nya systemet? Hur påverkar situationen som funktionshindrad under skoltiden det framtida behovet av stöd från socialförsäkringen?

Hans Goines presentation

Onsdag 23 november kl 14-16

Maria Borgestig, leg arbetsterapeut, medicine doktor, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Linköpings Universitet samt Folke Bernadotte regionhabilitering, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Att styra en dator med ögonen – nya möjligheter för barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal

Det finns barn som är utan tal och har ett så omfattande rörelsehinder att de har bäst kontroll på sina ögonrörelser av alla kroppsrörelser. Dessa barn är därför helt beroende av assistans för att kommunicera och för att ta del av aktiviteter i vardagen. Att använda blicken kan vara deras enda sätt att kunna styra en dator. Datorer som styrs med ögonen är idag potentiellt tillgängliga som hjälpmedel och tillräckligt säkra för att kunna användas funktionellt i verkliga livet av personer med funktionsnedsättning. Genom att styra en dator med blicken kan barn med omfattande rörelsehinder förses med möjligheter att göra saker på egen hand, kommunicera och utföra aktiviteter i skolan såväl som hemma. Under föredraget kommer resultat från doktorsavhandlingen presenteras som fokuserade på vilken effekt ögonstyrd dator kan ha på vardagsaktiviteter för barn med omfattande rörelsehinder utan tal.

Torsdag 15 december kl 14-16

Charlotte Nylander, Medicine doktor, barn- och ungdomsläkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna FoU-centrum Sörmland samt institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet

Betydelsen av neuropsykiatriska funktionsproblem för ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, som t.ex. diabetes.

10-20 procent av alla ungdomar har en kronisk sjukdom. ADHD är vanligare bland ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Föreläsningen berör hur förekomst av neuropsykiatriska funktionsproblem, såsom ADHD, påverkar ungdomars förmåga att sköta sin kroniska sjukdom, t.ex. diabetes. Omgivande skyddsfaktorer och utvecklandet av riskbeteenden bland dessa patienter kommer också att belysas.

Kunskap om faktorer som påverkar behandlingsresultat och livet i allmänhet är oerhört viktigt i arbetet med kroniskt sjuka ungdomar på alla nivåer. Skyddsfaktorerna kring dessa ungdomar behöver stärkas för att kunna förebygga riskbeteende. Förekomst av samsjuklighet i neuropsykiatriska funktionsproblem måste identifieras och belysas eftersom sådan problematik kan påverka individens behandling, riskbeteenden och skolresultat.

Charlotte Nylanders presentation