CFFs Öppna föredrag på Museum Gustavianum

Vårens program hinns här som pdf 

Den 30 januari kl 14-16 kommer Christina Emilson, Leg. fysioterapeut, medicine doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset hålla  föredraget: 

Smärta, hälsa och beteende i ett långtidsperspektiv

Kort sammanfattning av innehållet i mitt föredrag:

Smärta i muskler och leder drabbar de flesta individer någon gång i livet. Smärtan klingar oftast av inom några veckor, men en del personer utvecklar kronisk smärta vilket ofta medför ett stort lidande med både fysiska och psykosociala konsekvenser samt en ökad samhällskostnad i form av sjukskrivning och vårdkonsumtion. Trots framsteg inom smärtforskningen finns det ännu inga effektiva metoder för att behandla och förebygga kronisk smärta, vilket är en utmaning både för sjukvården och för samhället. Under de senaste decennierna har intresset ökat för psykosociala faktorer och strategier för hälsofrämjande beteendeförändring inom smärtforskning. Inom primärvården är fysioterapeuten ofta den första som möter individer som söker för smärta och har därför en viktig roll att tidigt fånga upp de som löper risk för långvariga problem och hög vårdkonsumtion. Studier har visat att kunskapen om sambandet mellan beteende, hälsa och sjukdom har ökat bland fysioterapeuter, men ytterligare insatser behövs för att integrera psykosociala metoder för att undersöka och behandla smärta i muskler och leder.

Presentationen från Christinas föredrag

Den 28 februari kl 14-16 kommer Therése Fridström Montoya, socionom, juris doktor i offentlig rätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet hålla föredraget:

Homo juridicus: Den kapabla människan i rätten. Om vem som kan vara aktör i rätten och de konsekvenser som kan följa av att anses sakna de "rätta" egenskaperna eller förmågorna.

Homo juridicus handlar om en grundläggande fråga, nämligen hur människor förväntas vara som aktörer i rätten. Vem faller innanför respektive utanför den rättsliga ramen – vem anses ha eller inte ha rättshandlingsförmågaprocessbehörighet eller ansvarsförmåga?

Ur svaren på dessa frågor kan en människosyn utläsas som kan problematiseras. Att den rättsliga människan förväntas ha vissa egenskaper eller förmågor har konsekvenser. Detta kommer att diskuteras, bland annat i ljuset av grundläggande rättsliga värden som frihet och likabehandling. 

Den 22 mars kl 14–16 kommer Gunnel Janeslätt, leg. arbetsterapeut, medicine doktor, Institutionen för folkhälso- och
vårdvetenskap, Uppsala Universitet samt forskare vid SUF-kunskapscentrum, Region Uppsala, Berit Höglund, leg. barnmorska, medicine doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet och Lydia Springer, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, SUF-kunskapscentrum, Region Uppsala hålla föredraget:

Babysimulator – en väg till informerade val för ungdomar i gymnasiesärskolan?

Det är sex gånger vanligare att tonåringar med utvecklingsstörning blir gravida och får barn i jämförelse med andra ungdomar. En tonårsgraviditet innebär större risker både för barnet och för den unga mamman. Dessa risker blir särskilt uttalade om tonårsmamman har en utvecklingsstörning.

Det finns kunskap om att personer med utvecklingsstörning som får anpassad information kan ta till sig NY kunskap och nya färdigheter samt ha en förmåga att fatta egna informerade beslut. Men idag saknas det utvärderade och förebyggande metoder, för att ge ungdomar med utvecklingsstörning underlag för informerade beslut om vuxenliv och föräldraskap. En ny metod med detta syfte prövas för närvarande i ett forskningsprojekt med ungdomar på sju gymnasiesärskolor. Metoden innebär att samtalsmaterialet "Barn - Vet jag vad det innebär?” kombineras med att ungdomarna lånar hem babysimulatorn "Real Care Baby" under tre dygn. I denna presentation berättar vi om metoden och om forskningsprojektet.

Presentation från Berits, Gunnels och Lydias föredrag


Den 16 maj kl 14–16 kommer Åsa Andersén, filosofie doktor vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap hålla föredraget:


Vad betyder tilltro till egen förmåga vid återgång i arbete efter långtidssjukskrivning eller vid påbörjan av arbete för unga med funktionsnedsättning?

Åren 2010 till 2016 ökade antalet sjukskrivningar med 80 % i Sverige. Framförallt är det den psykiska ohälsan som ökat vilket medfört att denna nu utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning, följt av muskuloskeletal ohälsa. Kvinnor är i genomsnitt sjukskrivna oftare och under längre perioder jämfört med män. De senaste 15 åren har även andelen unga i åldern 19-29 år med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning från Försäkringskassan ökat. Fler män än kvinnor beviljas aktivitetsersättning. De främsta orsakerna till att beviljas aktivitetsersättning är psykisk ohälsa och beteendestörning. Dessa unga har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än övriga unga, samtidigt är kunskapen kring vilka insatser som kan bidra till att öka målgruppens möjligheter till etablering på arbetsmarknaden begränsad. På samma sätt som arbetslöshet i unga år är associerat med en negativ hälsoutveckling och ökad risk för framtida sjukskrivning kan långa sjukskrivningar medföra negativa effekter på hälsan med förlängd sjukskrivning och försvårad möjlighet att återgå i arbete som följd. Även en individs self-efficacy kan påverkas negativt av långvarig sjukskrivning. Self-efficacy beskrivs som en individs tilltro till sin egen förmåga att klara en specifik uppgift eller besvärlig situation. Self-efficacy grundar sig i känslor, motivation och hälsotillstånd och har inflytande över vad människor kan göra. Forskning har visat att en individs self-efficacy har betydelse för möjligheten att återgå i/påbörja arbete efter sjukskrivning. Under presentationen går vi igenom vilken betydelse self-efficacy har för återgång i/påbörjan av arbete eller studier efter sjukskrivning samt hur self-efficacy kan stärkas hos individer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.


 



Alla föredrag äger rum i föreläsningssalen på Museum Gustavianum, Akademigatan 3.

Anmäl om du vill deltaga:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 6445
Föredragen är kostnadsfria.



 

Karta till Museum Gustavianum Akademigatan 3 Uppsala